En väl utformad kontrollplan är en av nycklarna till ett lyckat byggprojekt. Med hjälp av digitala rapportmallar kan du se till att kontrollplanen svarar upp mot de krav som ställs. I denna artikel kommer vi gå igenom vad en kontrollplan är för något, vad den ska innehålla, samt hur du effektivt kan komma i gång och arbeta med den.

VAD ÄR EN KONTROLLPLAN?

Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska det framgå i en kontrollplan vad som ska kontrolleras och av vem, vid vilka tillfällen kontrollerna kommer ske, samt hur och mot vad resultatet ska jämföras vid kontroll och hur dess resultat ska redovisas. Kontrollplanen ska även omfatta vilka anmälningar som ska rapporteras till byggnadsnämnden och vilka besök byggnadsnämnden bör göra på arbetsplatsen. Därutöver ska det framgå i kontrollplanen hur byggprodukter kan återanvändas. Kontrollplanen fungerar som en grund för PBL:s kontrollsystem.

Vad ska kontrollplanen innehålla?

Sammantaget ska kontrollplanen beskriva:

  • Vilka individer som ansvarar för kontrollerna.
  • Vilka kontroller som innefattas och vad de avser.
  • Vilka anmälningar som ska rapporteras till byggnadsnämnden.
  • Vilka besök som byggnadsnämnden bör göra på arbetsplatsen och när dessa ska äga rum.
  • Vilka byggprodukter som kan återbrukas och hur dessa ska hanteras.
  • Vilket avfall som har åtgärder kopplade till sig och hur man bör handskas med dessa.

 
Genom kontrollplanen ska det vara möjligt att bekräfta att byggprojektet uppfyller samhällets krav enligt PBL. Om kontrollplanen saknar utförliga beskrivningar av ovanstående punkter, så går det inte att bedöma vilket värde kontrollplanen har. I de fall då byggherren exempelvis inte kan svara på vad de olika kontrollerna ska relateras till så kan byggnadsnämnden avvakta med att fastställa kontrollplanen.

När i byggprocessen ska en kontrollplan upprättas och vem ansvarar för detta?

För lov- och anmälanspliktiga bygg-, rivnings- och markåtgärder ska en kontrollplan upprättas. Detta gäller även vid ombyggnationer och andra ändringar. En kontrollplan ska upprättas även om ett bygg-, rivnings- eller marklov uppkommit i efterhand, samt för insatser som beviljats ett tidsbegränsat bygglov. I ett fåtal fall då exempelvis inte riskfyllt avfall förekommer kan byggnadsnämnden besluta om att det inte krävs någon kontrollplan.

En kontrollplan upprättas fördelaktigt redan i projektets uppstartsfas. De som ansvarar för byggprojektet tar tillsammans fram en plan utifrån respektives expertisområde som belyser kritiska moment i projektet, där extra kontroller och bevakning bör riktas. I denna typ av projekt är det byggherren som står som ansvarig för att kontrollplanen upprättas och följs. Det kan också krävas att det finns en kontrollansvarig som hjälper byggherren med detta.

Byggprojektet behöver vara definierat innan kontrollplanen tas fram. Det går inte att kopiera utformningen av en befintlig kontrollplan rakt av, utan varje byggprojekt har sina enskilda omständigheter som kontrollplanen måste anpassas utefter.

LÄSTIPS: Bygg & Garanti – Detta gäller vid konstruktions- och byggfel

Kontrollplan – lagar och förhållningsregler som du behöver ha koll på

VILKA KRAV STÄLLER PLAN- OCH BYGGLAGEN PÅ KONTROLLPLANEN?

PBL ställer olika typer av krav på vad kontrollplanen ska innehålla. Innehållet i kontrollplanen ska anpassas till den grad att kraven på varsamhet följs, de väsentliga tekniska egenskapskraven följs, samt att förbudet mot förvanskning följs.

  • Kravet om varsamhet innebär enligt plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap. 17 § att en ändring eller flyttning av en byggnad alltid ska hanteras varsamt, med hänsyn till dess karaktärsdrag. Det ska ske ett tillvaratagande av byggnadens tekniska, historiska, miljömässiga och konstnärliga värden. Detta kan avse många olika aspekter av byggnaden, allt från tydliga karaktärsdrag som syns utifrån, till exempel färg och form, till inre detaljer som dörrar och paneler.
  • Tekniska egenskapskrav ska uppfyllas gällande bland annat bärförmåga, säkerhet vid brand, bullerskydd och skydd kopplat till hygien, hälsa och miljö.
  • Förbudet mot förvanskning handlar om att det finns vissa byggnader och bebyggelsemiljöer som skyddas genom plan- och bygglagen (2010-900) 8 kap. 13 §, på grund av att de anses särskilt värdefulla. En aspekt som kan avgöra huruvida en byggnad eller bebyggelsemiljö anses särskilt värdefull är dess funktion och utseende i relation till tidigare samhällsförhållanden. Det kan till exempel röra sig om byggnader som representerar en byggnadskategori eller konstruktion som blivit sällsynt eller byggnader som på ett eller flera sätt illustrerar tidigare arkitektoniska ideal, tankemönster och värderingar.

 
Varsamhetskravet gäller alltid vid ändringar av byggnader, invändigt och utvändigt, oavsett om det rör sig om tillbyggnad, ombyggnad, flyttning av byggnad eller andra ändringar. Samtidigt ska det ses som ett generellt hänsynskrav och det ska inte stå i vägen för att samhällskrav tillgodoses. Däremot kan tekniska krav och utformningskrav behöva anpassas för att kravet på varsamhet ska vara uppfyllt. Kravet på varsamhet får aldrig användas på ett sätt som gör att byggnader håller en generellt sett låg standard vid förändringar och riktlinjen ska vara att både tekniska krav och krav på varsamhet tillgodoses. Exakt hur detta sker och vilka avväganden som ska göras avgörs av det enskilda fallet.

LÄSTIPS: Hur bygginspektion används för att förbättra kvaliteten

Kontrollplan – lagar och förhållningsregler som du behöver ha koll på

EXEMPEL PÅ ENKEL MALL FÖR DIN KONTROLLPLAN TILL BYGGPROJEKTET

Oavsett vilken typ av byggprojekt du är en del av så kan du genomföra en digital byggbesiktning för att få bättre kontroll över arbetet och använda dig av digitala verktyg som är gjorda för att förenkla upprättandet och utförandet av din kontrollplan.

En trend på senare år är att byggprojekt blivit alltmer dynamiska och komplexa. Utöver kraven som redan ställs via PBL finns det höjda förväntningarna när det kommer till att följa budget och tidsfrister, samtidigt som kvalitén på bygget ska bibehållas. Byggprojekt blir med andra ord generellt sett mer utmanande för ledningen att styra.

Med PlanRadar kan du skapa rapportmallar som svarar upp mot de specifika regler och krav som din verksamhet ställs inför. Genom att ta fram en digital mall kan du se till att alla medarbetare rapporterar enligt samma standarder. Du slipper också dubbelarbete och risken för att information hamnar mellan stolarna. På så sätt kan du säkerställa att kontrollplanen genomförs och uppfyller sitt syfte.